Sökresultat

Svenskar har stor okunskap om typ 1-diabetes, även kallad barndiabetes, visar en ny undersökning genomförd av GFK på uppdrag av Barndiabetesfonden. Mer än varannan person vet inte att sjukdomen är obotlig och nästan en av fem tror att man kan bli frisk genom att ändra sin kost. Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen för att sätta fokus på en av vår tids största folksju

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varannan-svensk-vet-inte-att-barndiabetes-ar-obotligt - 2026-01-12

Personer som upplever hög stress på arbetet minskade sin fysiska aktivitet på fritiden. Risken att bli fysiskt inaktiv var 20 procent för de som upplevde arbetsstress, jämfört med de som inte upplevde stress på arbetet. Resultaten kommer från en en stor studie av forskare vid Mittuniversitetet har utfört i samarbete med flera andra universitet i Europa.Det har funnits hypoteser om att stressiga jo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hog-stress-pa-jobbet-minskar-fysisk-aktivitet-pa-fritiden - 2026-01-12

I en Sifoundersökning som Diabetesförbundet låtit genomföra svarade 90 procent att de inte är oroliga över att få diabetes. Detta trots att antalet diabetessjuka ökar stadigt. I Sverige räknar man med att det idag finns över en miljon människor som har diabetes eller som riskerar att drabbas av sjukdomen. Framförallt är det typ 2-diabetes som blir allt vanligare och som dessutom kryper längre ner

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ingen-oro-diabetes-trots-att-var-femte-drabbas - 2026-01-12

Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara användbara vid en rad kroniska sjukdomar men det har inte funnits tillräckligt vetenskapligt stöd för att det skulle vara en effektiv metod för vuxna personer med typ 1 diabetes och otillfredsställande blodsockerkontroll. För kunna utveckla behandling för att minska rädsla för lågt blodsocker och därmed uppnå så bra egenvård som möjligt, behövs bedömnings

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kognitiv-beteendeterapi-battre-sockerkontroll - 2026-01-12

– Främsta syftet med satsningen är att vården av patienter med typ 1-diabetes blir bättre genom att läkare och forskare samarbetar på ett nytt sätt, så att flera mindre enheter tillsammans blir starkare, säger forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson. Den oroväckande ökningen av typ 1-diabetes har planat ut, men inte mindre än 50 000 personer i Sverige lever med denna diagnos. Man kan drab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/utokad-satsning-pa-typ-1-diabetes-i-uppsala - 2026-01-12

Hur går det till när betacellerna frisätter insulin ut till blodbanan och vad ligger bakom en försämrad frisättning vilket är den främsta orsaken till typ 2 diabetes? Här skriver Siri Malmgren, forskare på Lunds universitets Diabetescenter, om sitt avhandlingsarbete. Diabetes kännetecknas av förhöjda mängder socker i blodet. Blodsockret styrs av hormonet insulin, som produceras av betaceller i Lan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanismer-bakom-insulinfrisattning - 2026-01-12

Autoantikroppar som föregår typ 1 diabetes går att mäta när som helst i livet. Genom att titta på antalet antikroppar, vilka de är och i hur höga nivåer de finns, kan man tillsammans med den genetiska profilen göra en bedömning av risken för en individ att insjukna i typ 1 diabetes. Här skriver Cecilia Andersson, forskare på Lunds universitets Diabetscenter, själv om sitt avhandlingsarbete. Diabet

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-av-antikropparna-vid-typ-1-diabetes - 2026-01-12

Enzymet arginas kan spela en nyckelroll för uppkomsten av hjärt- kärlsjukdom hos personer som redan har diabetes typ 2. Arginas motverkar enligt forskarna bildningen av skyddande kväveoxid i blodkärlen – och behandling som hämmar detta enzym visade sig minska risken för kärlkramp hos diabetespatienterna. Detta visar forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i en ny un

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/enzym-forklarar-karlkramp-hos-diabetiker - 2026-01-12

Högt blodtryck är en välkänd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en studie på 4 000 patienter visa att fetmakirurgi genom så kallad gastric bypass ger en sänkning av blodtrycket, som är bestående så länge som tio år efter operationen. – Vi vet sedan tidigare studier att fetmakirurgi sänker blodtrycket under de första åren efter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaoperation-ger-langsiktig-sankning-av-blodtrycket - 2026-01-12

En kram i utbyte mot en slant till förmån för forskning om typ 1 diabetes. Professor Corrado Cilio vid Lunds universitets Diabetescentrum vill på detta sätt samla in pengar till Barndiabetesfonden och bidra till ökad kunskap om diabetes. Mellan klockan 08.30 och 09.30 torsdagen den 6 december 2012 kommer han att stå vid Pressbyrån på Södervärn I Malmö och dela ut kramar.- För varje kram skänker ja

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/krama-en-professor-stod-diabetesforskningen - 2026-01-12

Vilka bakterier vi har i tarmen påverkar risken för att vi ska drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Vissa bakterier producerar antioxidanter som skyddar mot sjukdomarna Människans kropp innehåller 10 gånger fler bakterieceller än mänskliga celler. De flesta av dessa bakterier utgörs av den normala tarmfloran. Inuti våra kroppar finns det alltså en enorm mängd bakteriegener utöver generna i våra egna ce

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vissa-tarmbakterier-skyddar-oss-mot-stroke - 2026-01-12

Den 10 december är Nobeldagen, och i år tilldelas Sir John B. Gurdon och Shinya Yamanaka Nobelpriset i fysiologi eller medicin. diabetesportalen.se backar bandet och berättar bakgrunden till 1923 års Nobelpris i medicin – som gick till insulinets upptäckare Frederick Banting och James Macleod. Sent på eftermiddagen den 11 januari 1922 fick 14-årige Leonard Thompson två insulininjektioner, en i var

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinets-upptackare-fick-nobelpriset-1923 - 2026-01-12

Blodkärls tillväxt är en viktig aspekt av många sjukdomar. Att kunna stimulera eller begränsa deras tillväxt är högintressant för utveckling av nya behandlingsalternativ mot en rad sjukdomar, bland dem diabeteskomplikationer i ögon och njurar. Christer Betsholtz och hans forskargrupp vid Uppsala universitet har funnit en mekanism som skulle kunna få betydelse för behandling av neurodegenerativa sj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/processer-i-blodkarl-viktiga-lakemedelsutveckling - 2026-01-12

Forskare vid Lunds universitet undersöker möjligheten att förebygga övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar genom sänka nivån av hormonet vasopressin i blodet. Om man späder ut blodet genom att dricka vatten så minskar kroppens utsöndring av det potentiellt diabetesframkallande hormonet vasopressin, säger Sofia Enhörning, läkare och nyligen disputerad vid Lunds universitet.I sitt avhandlingsarb

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kan-vanligt-vatten-forebygga-diabetes-overvikt-och-hjart-karlsjukdomar - 2026-01-12

På Världsdiabetesdagen den 14 november 2012 bjöd det Nationella Diabetesteamet och Dagens Medicin in till en nationell konferens med rubriken "Hur tar vi initiativet i kampen mot diabetes?" Syftet med konferensen var att på nationell nivå diskutera behovet av en kraftsamling i kampen mot diabetes. Över en miljon svenskar har i dag diabetes eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen. Ökningen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ett-steg-att-ta-initiativet-i-kampen-mot-diabetes - 2026-01-12

Sockerkonsumtionen har ökat lavinartat sedan 1980-talet, men det är inte enbart det vanliga sockret (sackaros) som är boven i dramat. Varianter av alternativa sockerarter återfinns i lika stor utsträckning i såväl läsk och godis som i mat och bakverk, men kallas inte för ”socker”. Det menar forskaren Kristian Petrov på Södertörns högskola. – Jag upptäckte att den officiella sockerstatistiken är he

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/felaktig-sockerstatistik-doljer-okat-sockerintag - 2026-01-12

Var 30:e sekund tvingas en person någonstans i världen amputera sin fot som en komplikation av diabetes. Men enkla åtgärder som skoinlägg, fotvård och regelbundna kontroller skulle kunna halvera antalet amputationer, det visar en kommande studie vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Ortopedtekniska forskare har sedan 2008 studerat fotkomplikationer vid diabetes. Fokus har legat på att skydda fötter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/antalet-amputationer-bland-diabetiker-kan-halveras - 2026-01-12

Upptäckten av insulin för snart ett sekel sedan, gjorde att diabetes gick från att vara en dödsdom till att vara en kronisk sjukdom. Nu har amerikanska forskare gjort fynd som kan komma att förbättra livet dramatiskt för diabetiker. Forskare världen över har länge studerat hur insulinet interagerar med cellerna. Nu har en forskargrupp vid Case Western University School of Medicine i USA kommit på

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-om-insulin-kan-gora-livet-lattare-diabetiker - 2026-01-12

Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag och de gener vi har fötts med kan vi inte förändra. Nu visar ny forskning att vi istället kan modifiera genernas funktion genom de epigenetiska förändringar som inträffar under livets gång. Forskare har visat att hälften av de kända genetiska riskvarianterna för typ 2 diabetes är föremål för epigenetiska förändringar och att det påverkar de insulinproducer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-spar-i-sokandet-efter-arftligheten-vid-typ-2-diabetes - 2026-01-12

Pappors engagemang i sitt barns vardag, när barnet har diabetes, är viktigt för både barnets hälsa och välbefinnande, visar en ny avhandling. För att stödja pappors engagemang i barnets vardag och diabetesvård behövs både stödjande samhälleliga strukturer och en genusmedveten sjukvård. Utgångspunkten för avhandlingen är att båda föräldrarna är viktiga för barnet och att pappors engagemang bör betr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/foraldralediga-man-blir-engagerade-pappor-till-barn-med-diabetes - 2026-01-12